Ska SKK stå över lagen?

I senaste numret av Hundsport (10/2015) diskuterar Svenska Kennelklubben den kartläggning av andningsproblem hos trubbnosiga hundar som Länsstyrelsen Skåne just nu håller på med.

”Vi har samma målbild som Länsstyrelsen i Skåne – de arbetar för sundare hundar, det gör vi också. Men de har valt en helt annan väg som vi anser orimlig och rent av kontraproduktiv.”
– Ulf Uddman, VD SKK

Vidare menar Uddman att SKK är medveten om att det finns osundheter hos ett antal raser och att SKK aktivt arbetar för att förbättra situationen men att det tar tid att nå dessa mål och de därför inte kan redovisa att alla deras hundar är felfria. Han uttrycker frustration över att Länsstyrelsen Skåne använder SKKs egna information emot dem medans de som står utanför organisationen inte får samma uppmärksamhet. Han anser att de resurser som finns skulle göra större nytta om de används till kontroller av de som inte har en omfattande egenkontroll.

Vad säger då egentligen lagstiftningen? Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2008:5) om hållande av hund och katt, saknr L 102:

24 § Djur får inte användas i avel om
1. de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas,
2. de är eller med stor sannolikhet är bärare av recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom,
3. de är eller med stor sannolikhet är bärare av enkelt recessivt anlag för sjukdom såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag,
4. parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman,
5. de uppvisar beteendestörningar i form av överdriven rädslereaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för djuret vardagliga situationer, eller
6. de saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt.

Att dagens avel av vissa raser bryter mot en eller flera av dessa punkter är helt klart. Detta är lagstiftning som är gällande sedan den 25 mars 2008 och därmed något som måste följas nu, inte något som SKK eller någon annan kan bortförklara med att de jobbar för att följa dessa i framtiden.

Självklart ska även de uppfödare som inte tillhör SKK också granskas men att SKK anser att de ska stå utanför denna granskning och mer eller mindre få sköta sig själva är absurt. Uppenbarligen har de kontroller som SKK själva utför inte fungerat annars skulle dessa raser inte ha dom problemen de har idag. Det verkar som att SKK i detta fall är mer intresserade av att gynna sin egen agenda än av hundarnas välfärd.

 

Vill du läsa mer om Länstyrelsen Skånes arbete kan du göra det här.

Spel för gallerierna

En annan sak som Lars Fält pratade om på föreläsningen  som jag funderat över en hel del förut var det här med ‘spel för galleriet’, alltså att man uppför sig på ett visst sätt för att man tror att det är så andra tycker man borde göra.

Titt som tätt hör man folk som klagar på hundägare som inte säger till sin hund om den tillexempel gör utfall mot andra hundar. Dessa personer menar då på att dessa ägare helt enkelt inte bryr sig om att hunden gör utfall vilket jag tror är väldigt ovanligt, tvärtom tror jag många tycker det känns jobbigt och pinsamt när deras hund inte ‘uppför sig’. Om det vore så lätt att få hunden att sluta genom att bara ”säga ifrån på skarpen” är jag övertygad om att de flesta  skulle göra just det. Däremot tror jag det är  många som blir frustrerade och arga och bestraffar sin hund när den gör utfall även fast de vet att det inte hjälper för att dom vet att folk tittar snett på dom om de inte gör det.

Detta är ganska brett förekommande även utanför hundvärlden. För några månader sen när det debatterades fram och tillbaka om barnförbjudna cafeer läste jag i kommentarsfältet på en blogg om en person som beklagade sig över barn som skrek och förde väsen utan att föräldrarna sa ifrån. När det då påpekades att föräldrarna kanske visste att det bästa sättet för att lugna ner sitt barn var att ignorera det eller till och med att försöka ‘uppfostra’ barnet just då skulle förvärra beteendet svarade denna person att hen ändå tyckte föräldrarna skulle säga ifrån på skarpen så att hen kunde se att de åtminstone försökte. Då bli det ganska uppenbart att det inte handlar om vilket tillvägagångsätt som funkar bäst.

Päls är värre än kött

Ett vanligt argument för de som är för eller använder päls är ”jamen du/jag äter ju kött,” som att det skulle försvara användandet av päls.

Jag var köttätare de första 20 åren av mitt liv men jag har aldrig tyckt att päls är okej. Att äta kött är något som de flesta lär sig att man ”ska göra” från det att vi är små, det är helt enkelt normen i vårat samhälle och många tror fortfarande att kroppen måste ha kött för att fungera och må bra och att vegetarianer måste äta massa tillskott och vitaminer. Och det finns mycket som kroppen behöver i kött dock finns alla dessa ämnen i andra råvaror och med lite kunskap är det relativt lätt att få i sig allt man behöver med vegetarisk kost.

Men päls har i dagens samhälle inte nån annan funktion än att se ”snyggt” ut, även om en del vill se det som ‘naturligt’. Förr i tiden använde man päls som skydd mot kylan, för att överleva, och man tog reda på hela djuret: kött, skinn, päls etc. Idag föds djur upp (i bur) och slaktas sen endast för pälsens skull, det har inte att göra med nåt annat än ren och skär fåfänga. Och tydligen tycker vissa personer att deras fåfänga går före allt annat. Jag kan acceptera dagens köttätande samhälle, men jag har och kommer aldrig acceptera användandet av päls!